Trappan hjälper barn bearbeta trauman

En del av resurserna från luciainsamlingen går till Folkhälsans Trappan-utbildning för professionella. Trappan-metoden går ut på att bearbeta traumatiska upplevelser hos barn och unga som blivit vittne till våld. 

– Det var en mycket hälsosam utbildning för mig, säger psykologen Petra Zilliacus som gick Trappan-utbildningen 2010 och nu är en av gästföreläsarna.

Utbildningen riktar sig till skolkuratorer, psykologer, familjearbetare, speciallärare, handledare och yrkesverksamma inom barnskyddets familjearbete, barnpsykiatri eller familjerådgivningar − egentligen alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn eller unga i svåra livssituationer. Folkhälsan har under tio år utbildat drygt 200 personer i att föra Trappan-samtal, både på svenska och på finska. 

När våld i en familj blivit känt hos till exempel polisen, socialtjänsten eller skyddshemmet, är det viktigt att barnen också får bearbeta sina upplevelser, även om de själva inte direkt utsatts för våldet. Samtalen kan fungera som första stödjande krissamtal, men barnen kan också behöva terapi eller utredning. 

– Vi vet i dag att det är lika skadligt om ett barn bevittnar våld mellan sina föräldrar som om barnet själv utsattes för våld, säger Britt-Helen Tuomela-Holti, sakkunnig i familjearbete på Folkhälsan. 

Kan få långtgående följder

Psykologen, familjerådgivaren och Trappan-utbildaren Petra Zilliacus berättar att en våldshändelse inom familjen kan få långtgående följder.

Barnet kan jagas av sitt trauma utan att komma vidare. Det kan leda till psykisk ohälsa eller till att barnet fastnar i någon utvecklingsfas.

– Ett trauma uppstår då en person är med om en överväldigande upplevelse som hen inte kan anpassa sig till på ett konstruktivt sätt. Exempelvis i mycket skrämmande situationer, då ett barn bevittnar våld mellan sina föräldrar, klarar barnet inte själv av att få ordning på vad som hänt. Barnet kan jagas av sitt trauma utan att komma vidare. Det kan leda till psykisk ohälsa eller till att barnet fastnar i någon utvecklingsfas. Därför är det oerhört viktigt att alla som jobbar med barn och unga har sina känselspröt ute gällande våld i hemmet, säger Zilliacus.

Barnet kan till exempel få sömn- och koncentrationssvårigheter, bli överaktivt eller väldigt passivt.

– Obearbetade upplevelser av våld kan leda till förvirring och frustration. Barnets eller den ungas känslor av ilska och sorg kan ta sig uttryck i aggressivt eller självdestruktivt beteende. Men om barnet får hjälp att reda ut vad det var som hände och stöd att förstå att det inte är hens fel, blir det mer plats att känna de känslor som finns på mindre destruktiva sätt, säger Zilliacus.

Trappan-metoden handlar om att stödja barnet i att rekonstruera det som hänt i bearbetande syfte, inte i syfte att samla bevismaterial. Alla dokument förstörs i efterhand. 

Petra Zilliacus

Den professionella hjälper barnet att återge det som skett genom att berätta, rita och visa med trädockor eller bygga med lego. Samtalen fokuserar inte på känslan som våldet väckt, utan sakligt på själva återgivandet. Detta för att barnet ska kunna skapa ett minne av det skedda i stället för att ständigt undvika att tänka på det. Eftersom det är en ansträngande uppgift, sker berättandet stegvis med pauser. 

Barnet kan till exempel ha fokuserat på en fjärilsmagnet på kylskåpet medan våldet pågick, och bearbetningen kan börja med att barnet beskriver fjärilsmagneten.

– Man hjälper barnet att skapa ordning genom att sätta ord på det upplevda. Då blir det att pappa satte knogen genom väggen ett minne i stället för en löst drivande ångest som aktiveras varje gång barnet påminns om händelsen. Barnen kan också minnas fel, men det är inte relevant här. Tillfrisknandet sker inte i förhållande till hur korrekt de återger berättelsen. Viktigare är det att barnet får bygga tillit och känna att det finns någon som man kan tala med saken om. Den förälder som var offer för våldshandlingen är ofta själv så traumatiserad av det skedda att det är svårt för hen att göra plats för barnet att dela sin upplevelse, säger Zilliacus.

Britt-Helen Tuomela-Holti

Folkhälsan har hittills varit den enda utbildaren i metoden i Finland, men nu tar Förbundet för mödra- och skyddshem över den finskspråkiga utbildningen, något som gläder Britt-Helen Tuomela-Holti på Folkhälsan.

-Vi lever i ett land där våld i hemmen tyvärr är rätt vanligt förekommande, så det är fint att metoden sprider sig. Tyvärr är mörkertalet stort eftersom våld i hemmet är så svårt att tala om. Arbete med våldsutsatta barn är viktigt också med tanke på att det kan bryta ett mönster som annars kan gå vidare från generation till generation, säger Britt-Helen Tuomela-Holti.