Varför ville du ställa upp som luciakrönare i år?
Det är en stor ära att få kröna Daniela Owusu till Finlands sjuttiofemte Lucia. I dessa oroliga tider känns det särskilt värdefullt och viktigt att få fira luciatraditionen och ljuset. Lucia kan inspirera oss alla till medmänsklighet, omtanke och vänlighet i vardagen.

Vad betyder lucia för dig, har du egna erfarenheter av lussande?
När jag var liten brukade jag stå på Senatstorget i Helsingfors och ivrigt vänta på lucia tillsammans med min mormor och morfar. Det var såväl spännande och vackert som magiskt. Efteråt gick vi ner längs Alexandersgatan och tittade på julfönstret och sedan hem till dem och bakade pepparkakor. Allt var väldigt stämningsfullt, mörkret, ljusen och gemenskapen. Det kändes alltid som att julfirandet började med att Finlands Lucia skred ner för de där långa trapporna…

Hurdan kulturell betydelse läser du in i luciatraditionen?
Lucialegenden är en fängslande och också hemsk historia. Lucia fick utstå tortyr och våld på grund av sin starka övertygelse och tro, vilket gjorde henne till ett helgon Det är fascinerande att legenden om Lucia har färdats ända från Siciliens Syracusa år 303 e.Kr. långt hit upp i norr och att det har kommit att bli en så älskad och viktig tradition här hos oss. Decembermörkret i Norden är inte nådigt, så det är nog inte så underligt att vi tagit historien om Lucia, med sitt starka budskap om att ljuset trots allt segrar över mörkret, till våra hjärtan.

Unga personer som ger sig in i offentligheten anses allmänt vara ganska utsatta. Du har som skådespelare lång erfarenhet av offentlighet och att hantera den. Har du några råd att ge dem som ställer upp till exempel som lucia eller i andra offentliga sammanhang?
I det snabba digitala klimat som många av oss lever i i dag kan det vara svårt att veta vad som gäller i offentligheten. Måste man vara tillgänglig hela tiden? Måste man dela med sig av allt, svara på alla frågor? Min erfarenhet är att det går bra att vara personlig utan att vara för privat. Det kan vara klokt att tänka igenom vilka saker i ditt liv du vill dela med vem. Det är endast du själv som sätter gränser och väljer vad du vill dela med dig av. Om du själv är (vänligt) tydlig brukar det mötas av förståelse och respekt.

Hur ser du på samhällsutvecklingen då det gäller social- och hälsovårdsrelaterade frågor, ett område där luciainsamlingen vill hjälpa till?
Det oroar mig att klyftorna i vårt samhälle tycks öka och att de som är särskilt utsatta får mindre hjälp. Det osäkra ekonomiska läget gör även att allt fler barnfamiljer är i behov av hjälp och de här familjerna är även målgruppen för luciainsamlingen i år.
Ensamhet är ett stort problem i Finland och här behöver vi hjälpa varandra, se varandra, engagera oss. Jag hoppas att problem med den mentala hälsan bland barn och unga tas på allvar och att det inte är där det stramas åt när det ska sparas. Barn och unga är framtiden och de behöver all den kärlek och allt det stöd samhället kan ge.
Jag vill även i framtiden kunna vara stolt över Finland som ett välfärdssamhälle där vi förmår stöda dem som av olika orsaker har utmaningar och att vi inser att vem som helst kan drabbas. Jag önskar att våra beslutfattare skulle besitta en stor emotionell intelligens och empatisk kapacitet.
Om vi även i framtiden vill vara världens lyckligaste land behöver vi ta hand om varandra ännu bättre.

Upplever du att du som skådespelare och därmed offentlig person har en plikt eller ansvar för att delta i samhällsdebatten?
Det är upp till var och en vad den känner sig bekväm med och det goda med en demokrati är att vem som helst kan delta. Ju fler röster – med olika bakgrund och erfarenheter – som hörs, desto bättre. Det kan kräva lite mod att våga trotsa självcensur och rädsla för påhopp. Om fler vågar föra en aktiv och respektfull debatt kring frågor som rör vårt samhälle och den tid vi lever i, kan vi påverka debattklimatet på ett engagerande, empatiskt och medmänskligt sätt, vilket ger våldsamma och mörka krafter mindre grogrund. Det är fint om vi kan vara nyfiket intresserade av varandra och försöka se varandras goda sidor i stället för motsatsen.

Text: Filip von Koskull
Foto: Marica Rosengård